Jean Racine█

Mellan alexandrinerna och hjärtats vilda raseri har jag skapat tragedier där passionen slukar förnuftet under klassicismens väl avvägda masker.

Fråga mig hur Phèdres åtrå flammar med dödlig klarhet, varför Andromaques tystnad är mer genomträngande än tusen rop, eller vilka bittra sanningar som sover i Athalies och La Thébaïdes verser.

I Ludvig XIV:s Frankrike vävde jag av språket självt ett tempel för mänsklig ångest - och i dess eko lät jag själens djupaste darrningar ljuda.